Just married!

Last Thursday (Aug 4th) John and I got married. We had originally thought to have a simple ceremony in the city hall of Stockholm but it seemed nice to be away for a few days and in the end we settled on having the wedding on Gotland. We saw this little guy on our way to the wedding:

I'm sure he was a good omen. :)

We had the - very short! - ceremony in this pretty pavilion in the botanical garden of Visby:

The registrar read this poem by Nils Ferlin. Below are both the swedish version and an english translation.

I folkviseton

Nils Ferlin

  (1898-1961)

Kärleken kommer och kärleken går,  

ingen kan tyda dess lagar. 

Men dig vill jag följa i vinter och vår 

och alla min levnads dagar.

Mitt hjärta är ditt, 

ditt hjärta är mitt 

och aldrig jag lämnar det åter.

Min lycka är din

din lycka är min, 

och gråten är min när du gråter.

Kärleken är så förunderligt stark,

kuvas av intet i världen.

Rosor slår ut ur den hårdaste mark,

som sol över mörka gärden.

Mitt hjärta är ditt, 

ditt hjärta är mitt 

och aldrig jag lämnar det åter.

Min lycka är din

din lycka är min, 

och gråten är min när du gråter.

Translation by Fred Lane

In Folk-song Fashion

Love comes along, love drifts away

No-one can tell us the reasons.

But here by thy side, love, I know I shall stay

through all the passing seasons.

My heart, it is thine; thy heart, it is mine

and mine shall remain till I die.

My happiness, thine; thy happiness, mine

- thy tears, they are mine when thou cryest.

Love is so strong, so wondrously strong

- naught in the world makes it yield.

Roses spring up from the hardest of ground

as sunshine spreads over dark fields.

My heart, it is thine; thy heart, it is mine

and mine shall remain till I die.

My happiness, thine; thy happiness, mine

- thy tears, they are mine when thou cryest.